Det fattas intet mer att bara vara Sara
men finast är ändock en Queen Kristin
som solbesållad, högst och mest pristin
bär kronan över Edens änglaskara.

Hur skulle ordet jordiskt fullt förklara
vem mannen möter ny i skymagin?
I gnisterglans, till dans av stearin
besvarar ögoneld det uppenbara.

Där blinkar bländningsbloss som blått har blänkt
mot tända inomrum som tysta tänkt
att hennes hetta övertrumfar elden.

I vågor såg jag lågor ljusets rus försänkt
där strömmar strör de vidder drömmar stänkt
men vaken andan vandrar drottningsvälden.