visst är det fint
när lilla mamma ligger och berättar om hur hon träffade pappa och HUR MYCKET HON FICK KÄMPA för att få honom
berättar om när hon skickade det där
pelikankortet
ifrån Spanien
och skrev att hon tänkte på honom & att de borde ta en fika igen
(det var ju faktiskt längesen de sågs nu, asså typ 10 år)
och att det fick honom på andra tankar
perfekt tajmat efter ett jobbigt uppbrott

någon man varit med innan & kommit att tänka på igen
någon att skicka ett pelikankort till

sen träffades dom igen och det första hon tänkte var
"Det där är mannen jag ska gifta mig med"
14 månader senare kom lilla jag
tog världen med storm i ett tinitusframkallande gallskrik
"när det väl är rätt, går det snabbt"

Jaha.
Och hur vet man vem som är ens pelikanman?
Vem ska jag komma och tänka på igen
& bli hopplöst över öronen förälskad i ?


Vem ska jag älska så passionerat och innerligt,
vem ska ta ett stadigt grepp om min cellulitfyllda röv och säga "ni kan ju ba försöka att ta denna kvinna ifrån mig, asså ba försök! hon är min!" och knulla med hela kvällen och långt in på natten
tills han plötsligt och ironiskt nog drabbas av testikelcancer, lämnar mig hastigt och lustigt alldeles ensam och tom efter alla dessa f-a-n-t-a-s-t-i-s-k-a år fyllda med
så
mycket
kärlek

Den kroppsdel man använder mest är den man får cancer i har jag hört
(jag kommer få cancer i hjärtat)

Vem ska vara min pelikanman i historian
jag berättar för min vackra framtida dotter?
Vem av mina förlorade kärlekar ska bli min sista? Vem, i denna misslyckades parad av patetiska försök till någonting fint,
ska bli den jag tillslut bajsar på samma toalett med?

Eller har jag inte träffat honom än?
Sitter han i det här rummet?


klockan halv nio på morgonen har jag klunkat min 3:e kopp kaffe och jag kan fortfarande inte sluta tänka på dig
(pelikanmannen?)