Sverige har en psykologisk diagnos som ser ut som depression och som yttrar sig i handlingsförlamning eller en massa ursäkter och försvar för att man vägrar se verkligheten precis som den är. Man vill framstå som ett humanistiskt och människovänligt land där alla ska få leva tillsammans och vara lyckliga! Många såg ett mångkulturellt samhälle som det ultimala kärleksfulla idealet
Öppna edra hjärtan!
Ja visst men var går gränsen och hur skulle man agera för att integrera olika kulturers historia som inte försvann genom att "öppna sina hjärtan."
Bondesamhället mötte det högteknologiska
Hederskultur – mänskliga rättigheter
Analfabeter- gymnasialutbildning
Demokrati – diktatur
Kvinnor och mäns jämstäldhet
Listan kan göras lång och att förstå och att agera utifrån dessa olika nivåer hade man inget svar på!
Landet Sverige hade hamnat i ett depressions tillstånd
Konsekvenserna började att visa sig i en rasande fart.
Människor såg och reagerade men tystades med skam och skuld och ordet RASIST fanns plötsligt i allas mun Man går ut i media med hur mycket man satsar på skydd för den utsatta befolkningen medan skjutningar, våldtäkter idag är vardagliga händelser.
Stråtrövare från öst åker ut ur landet med tjuvgods som får passera utan att någon ingriper.
Det högteknologiska samhället behöver fler barn och människor som kan ta över den utvecklingen men i dagsläget ser det ut som vi behöver bygga upp vårt land från grunden eftersom värderingarna som krävs inte efterföljs