Många oroliga själar
söker sig till mig.
det måste vara något med min lukt
eller en slags magnetism.

De har ryggsäckarna fyllda
med trauman, surdegar och granater
som de vill att jag ska hjälpa dem
att desarmera.

Egentligen orkar jag inte
för jag har alldeles tillräckligt
med min egen förtvivlan
som dock är mindre än deras.

Jag tar dem till mig
så nära jag förmår
deras paniskt bultande hjärtan
ger mig ett underligt lugn .