Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Sorgestund

Du fattas mig
Men jag böjer mig ödmjukt
Då döden är villkoret för livet

En stund på jorden är allt vi får
Livets energi lämnar oss
Men den tar aldrig slut

Om jag söker ska jag finna dig
I vinden, blommorna och träden
Och under mitt liv
Ska jag alltid förnimma dig
Inte bara i minnen och gener
Utan i det vi inte kan förklara
Bortom vetenskapens gräns

Jag var ett skört barn
Och du tog mig till ditt hjärta
Och aldrig släppte du det barn som blivit vuxen

Tack för att jag fått ha dig till låns






Fri vers av Moirin
Läst 226 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2019-08-25 23:31



Bookmark and Share


  Marita Ohlquist VIP
Berörande om sorg och saknad, men även förtröstan om att mötas i en annan dimension.
2019-08-27

    Peter Söderqvist
Så fint skrivet om en relation. Du fångar livets villkor och att lämnas kvar med sina minnen. Dikten om livet och döden får en allmängiltig betydelse.

2019-08-26
  > Nästa text
< Föregående

Moirin
Moirin