När man betänker världens ondska
med öppna krig, ständigt våld
och hotet av ödeläggelse vi skapar
med hjälp av miljardtals ton koldioxid
så handen på hjärtat....inte
är det kvinnor och barn som ligger bakom.

Mannens inneboende destruktivitet
med dragning åt död och förintelse
via den egna dödsskräcken
är jordens största plåga
och har alltid varit det.

Vi talar sällan om förstörelsen
utifrån mannens psyke. Vi orkar inte
tala rätt ut om att vi män bär
på de raserande krafterna; likaväl
som vi bär på de uppbyggande
och restaurerande.

När man säger det här till folk
så vill väldigt många försvara mannen
och hans gärningar med att säga
att kvinnan är inte mycket bättre. Både
män och kvinnor kan inta den attityden.

Nähä ! Vad har hon gjort av allt vi
förstört och alla krig vi krigat
och all massdöd vi skapat och skapar ?

Varför kan vi inte säga som det är ?

Kvinnan vill föda och få liv att växa.
Mannen vill döda och få bestämma.
Visa att han är karl och ingenting annat.

Det finns inga terrorister i världen
som växt upp med en älskande pappa.

Det finns inget våld som uppstår
av sig självt. Det ärvs. Det går i arv
från far till son. Som hämnas på världen.
I politikens namn.
I religionens namn.
I det omedvetna självmördandets namn.

Varför har vi män så svårt att hålla om,
älska och skydda våra söner ?

Homofobin !