ibland kan jag inte skriva
andra gånger kan jag inte sluta
mina framgångar är relativa
mera sällan absoluta

det har varit torka en tid nu igen
det flyter inte så bra alla dagar
men nu är nåt på gång har jag på känn
låter poesin sig månne fångas bara man den inte jagar?

det är väldigt från och till
med inspirationen och idéerna
sällan går det precis som man vill
och det är inte lätt med nerverna

det är ingen dans på rosor att vara poet
men så länge glimten i ögat och humorn finns kvar
och så länge man inte utnämner sig själv till profet
så kanske den poesi man producerar till och med är njutbar?