isen lade sig,
bäddade in allt som blomstrade och grönskade
permafrosten gick djupt

nån enstaka gång krackelerar ytan,
nån enstaka gång lyckas nån hacka ett hål
som fryser igen lika snabbt som det öppnats

men jag ser igenom isen,
jag ser att det fortfarande finns nånting där långt inne -
nånting som fortfarande lever efter alla dessa år