När gryningen nalkas
står gänget där i kön
pengarna nästan slut
av socialtjänstens lön

Det blir en flaska Special
och kanske en Rosita
nu var det länge sedan
som veckorna var vita

Varorna ses bäras
påsarna skiftar gröna
sen möts de vid bänken
där i parken den sköna

Vid neonskyltens sken
en flaska snart blir tömd
den kastas borti gräset
och blir där sedan glömd

I parkens gemenskap
de möts varje dag
de spelar tillsammans
i de utslagnas lag

De har ingen fanclub
inte heller stor publik
de som ses passera
visar gärna ful mimik

Bänken bär gemenskap
det går inte att förringa
den pågår där hela dagen
till kvällningen hörs klinga

Snart sjunker mörkret
och vinden blåser svag
i morgon föds en ny tid
och då tas det nya tag

(Copyright © ULJO)