Hej och hå, hej och hå
nu är det dags att sadla på
för det är skönt på alla vis
att rida i novemberdis.

Inga flugor inga knott
för vi insektsfritt har fått
hör nu hästar frusta
när vi ska oss ut och förlusta.

Och vi rider i minst en timma
i en mjuk novemberdimma
ljuvlig känsla i min kropp
när jag gungar i galopp.

Skummet droppar från löddrig nos
alla bekymmer far sin kos
hästens päls är blöt av svett
klapp på halsen har jag gett.

Hästörons vaksamt bevakande
där mot busksnårens knakande
får se älgar skymtande
och höra vildsvins grymtande.

Alla de spännande ljuden
kryper nästan under huden
kan man något mer begära
än att få vara naturen så nära?

Men så hörs ett hiskeligt bröl
när jag ramlar av – i en vattenpöl!