Männen ser ofta förändringen
som en kastration
och vem fan vill bli kastrerad ?

Inte klandrar jag dem.

Av kvinnliga kollegor
har jag fått höra motsatsen.

Jag tror ingen vill ändra på sig.

Inte klandrar jag dem heller.

Inte klandra.
Bara lyssna.

När de smyger ut efter terapins slut
så minns de inte hur de var
när de kom.

DET
är det fina
i kråksången