Hon i soffan vet om
hans svaghet för hennes hud
och de sköna, mjuka materialen
hon döljer den med
fast han ännu inte smekt färdigt
hennes sagolika ansikte

kanske de nämnt saken
då han legat deprimerad
under en rotvälta i urskogen
och hon med runda sms
muntrat upp hans manlighet
fått honom på fötter igen

kanske de berusade
har nämnt för varandra
vad deras kön heter
med alla varianter
och hur det skulle kännas

nu vill han att hon klär av sig
det känner hon på sig
de kan varandra
de vet den andres puls

han sätter sig bredvid
sin nakna vän
lägger hennes vackra huvud
i sitt knä
stryker hennes kind, hennes hår
petar lätt i ena mungipan

han älskar henne
hon vet

det får räcka så

i en annan värld
i en annan tid