Att födas
och finnas i livet en stund
är ej alla förunnat
uppå jordens rund

Är det så konstigt jag
frågar mig då
varför jag leva får
när den andre fick gå

Den tanken oftare nu
mig berör
jag vet att vår livstråd
är oerhört skör

Ett liv är så kort
vissnar bort som ett rö

bäst som vi lever
så ska vi ju dö