Med läpparna mina

mot sammetslent djuprött kronblad,

blicken riktad på Din kudde…

- Titta Bisse! En koltrast så svart…

Var är Du min vän?

Din vilplats är tom

och jag har inte Din tass att hålla när jag somnar.

Inte Din värme i min famn,

inte Din strykning mot mitt ben,

inte Din väckning,

och morgonhälsning,

inga krav,

inga dofter från Din mjuka trampdyna,

Men jag förundras av hur levande Du trots allt är.

Din låga har slocknat,

men varje gång jag tänder ett ljus

brinner en låga av kärlek så stark,

kisande jag blinkar mot den

så Du vet

att jag är här.