Här ligger jag
ett konstverk med skrovlig stenhud
sammanfogade stenar med fridfulla ryggar
lysande svagt av den hundraåriga värmen
från dem som byggde.

De skapade mig
de som bröt sten och ryggar
daglönare på godset
mark för bete och odling
nu växer här skog.

Jag finns kvar
i hundra år till
jag kommer inte att stormas
som Berlinmuren
i ett rop på demokrati.

Nu växer nya murar och stängsel
i Palestina, Mexico och Europa
under en måne som hänger som en bomb
förtvivlade människor
försöker forcera murarna.

Vi borde riva murar inom oss
de frågar mig hur det ska gå till
men de måste hitta sina egna svar
i det drypande mörkret
tiger jag som muren.