Så är det åter söndag.
Har bara en dikt åter att skriva innan jag får vänta på nästa dag.
Fantasin är död.
Knivskuren står det i dagens blad.

Jag skriver skit, ingenting och bara om kärlek.
Om vad du skrev, vad du sa och dina svek.
Som en repris.
Är det nån slags kris.
Att skriva att jag fortfarande
är trött och ser längtande
ut genom fönstret och småler åt gamla minnen.
Som ingen annan kan se.