Vad är konst?
En själs excess
eller ett sinnes
överelasticitet?
En förvrängd världsbild

(är det förvrängt
att tänka på världen
i metaforer?)
eller människans
svarta hål?

Konsten finns
bortom fysiologi
och psykologi,
i ett epicentrum
av ren gravitation.

Gravitation i rörelse,
suger i sig bestånd,
äter kroppar inifrån
i en serie
sinnesrörelser.

Språket är tryckgradienten
som kanske stillar
rörelsens fusion
eller inte.
Vad är Konst?

Gravitation,
tryck,
rörelser
åt fel håll,
en felkalkyl?

En hel kalkyl,
ett ögonblick
innan den självdör
i en supernova
av metaforer?