Syner kommer upp
När ögonen mina sluts
Allt möjligt och ofta osammanhängande
Vart kommer allt ifrån?
Jag försvinner från omvärlden
Här vill jag bara vara ensam
Kan inte bjuda in någon
Det är som en förbjuden värld
Fast inte alltid mycket att dölja
Här kan jag hitta lugnet och tryggheten
Men ibland kommer även oro
En känsla av att balansera över lava
På en tunn och ej stabil tråd
Men ingen kan rädda mig här
Får härda ut
Eller så kan jag styra och ta mig ut
Snabbt
Till något annat
Men även där är jag ensam
Ensam bland massa ansikten
Som förnekar att allt faktiskt bara är en dröm