jag vet att jag
ungefär hundratre gånger förut skrivit
om att jag aldrig kommer att hitta hem igen

men jag förvånas över det faktum att
jag inte längre längtar efter någon annanstans

inte framåt inte tillbaka
inte efter andra vita väggar
att gömma mig innanför
eller
undvika att åka hem till

utan känslan säger att
jag kan stanna här
om inte för alltid
så i alla fall precis just nu