Färgerna inom

De sprakar i sin prakt

Som tårar av eld i djupet av ett skratt

Tar du mina drömmar så skrattar jag mer

Du kan inte stjäla det som ingen kan se

Under täcken och kuddar

I den kattens gosiga päls

Där gömde jag min sprakande eld

Och min sotiga själ

Utan att fråga spann han sin sång

Allt uti en gråtande,brinnande kokong

Utan att fråga utan att se

Gav han min sargade sorg

en älskande blick

Det räckte ett dygn

Just ganska precis

Fast ändå så evigt

I ständig repris