hur många nallar hon än har

och flera dockor

i en skyddsmur runt henne

favoriten i famnen

blöt av alla tårar

torr i halsen

blundar och lyssnar

stegen där ute i hallen

handtaget som knarrar

mamma är långt borta nu

en vägg emellan

och många drinkar

hon såg hur pappa

ständigt fyllde på glaset

hur mamma blev sådär

konstig och fnittrig

som hon blir av bubblorna

säger hon

och hur hon får vara uppe sent

alltför sent så att ögonen klipper

och hon nästan somnar där i soffan

men hon klarade sig genom kvällen

borstade tänderna noga

satte på sig nattlinnet

kröp ner i sängen

med muren av nallar

och dockorna med oseende ögon

men de kommer höra allt

de kommer ändå se

se hur pappan kommer 

drar av täcket

kladdar med hårda fingrar

gör det där hemska

som hon gråter sig igenom

och sedan nästa morgon

mamma som sover länge

frukost med filmjölk

och pappan där mittemot

låtsandes som ingenting

hur hon knappt kan gå

det bränner där nere

och det bränner av tårar

hon vägrar fälla inför pappan

hur allt är som i en konstig film

hon går ut fast det regnar

går ut och sätter sig på gungan

här tänker hon sitta stilla

tills mamma ropar