Är det meningen att jag som vuxen,
ska reagera och säga ifrån, när en fin barnskara
leker i sandlådan?
De lekte med den stora och roliga hinken, som de
fyllde med sand och vatten.
Barnens plan var att göra ett stort och fint sandslott.
Jag gav barnen tips på hur man kunde göra för att sanden skulle bli stabilare.
Tillsammans var vi alla fångade av leken.
Leken avbröts av andra vuxna som undrade om
barnen hade frågat om det var okej att hälla sand och vatten
i den stora hinken?
Barnen svarade med en gemensam skamsen röst “näää“ och leken avbröts.
”HÄLL UT SANDEN NU” gormade de andra vuxna, och barnen gjorde som de blev tillsagda.
Jag kände mig lite dum en stund.
Jag tänkte på att jag tillåtit barnen att göra det stora sandslottet med hjälp av hinken.
En kort stund senare undrade jag vad poängen var?
Varför fick inte barnen leka med den stora hinken?
Var hinken bara till för att vara ett uppsamlingskärl för andra uteleksaker?
Var det ett problem att hinken kunde bli sandig inuti?
Var man rädd för att barnen skulle bli smutsiga och blöta?
Helt ärligt förstår jag inte.
Är det jag undrar ens ett problem?
Gick därifrån och kände mig illamående.