Jag minns de två damcyklarna
från fyrtiotalet som stod parkerade
i det lilla garaget på baksidan av huset
Jag minns lusten att sitta där bak
och flyga fram över grusvägen
och ständigt bli förmanad
att hålla ut fötterna
Jag minns lukten av lillstugan
Jag minns att ordet arbete
fyllde mig med sådan lust
På andra sidan hallonhäcken
stod byggjobbarna med
stora cementblandare
hammare och spikar
I min värld som femåring
var det naturligt
att jag kunde ta med egna verktyg
ta klivet över hallonhäcken
och bli en del av gänget
som hamrade eller tog rast
och pratade med varandra
om det gemensamma arbetet
Jag berättade för morfar
om alla framtida byggprojekt
Han teg och lyssnade
medan den lille experten förklarade
Allt är möjligt
Framtiden är ett löfte
Tryggheten garanterad
Kärleken är självklar
Nu kan vi börja jobba