Pojken med de svarta ögonen...
Jag tror fan inte jag hade fel om honom

Nej. Inget hjärta av guld
Men nej. Långt ifrån bara svärta

Jag saknar honom igen
(Varför? Jag vet inte, det blir så ibland)

Men det gör fan inte ont att göra det längre

Våra vägar korsades av en anledning
Vi var mörka själar och gjorde varandra mörkare

Men det var något med dig
Som gjorde mig till mig

Jag är tacksam för det

Några pusselbitar av dig.
Kommer alltid älskas av mig.

Och

Jag lovar.
Jag har inte bara sparat dem mörknyanserade trasiga.

Hallå!?

Minns du hur jag alltid sa:
Jag är trasig

Vet du?

Jag är inte det längre