Jag tror det finns
ett titthål i himlen
där de vi mist
kan titta ut
och se oss som blev kvar
och vår kamp
här på jorden

Jag tror de kan spana ner
oberoende väder
klarblått eller tunga tjockgrå moln
de ser ändå
hur vi har det med vår sorg och saknad

De gånger det blir för tungt
kan man nästan känna
hur någon där uppe
töjer ut det där hålet
kör ner hela armen
och ger oss ett tecken
... det kommer bli bra <3