Strandhugg
Längtan anländer på sedvanligt manér
Till och med på en helt ny udde
Den väntar inte länge
Upplöser det örat knappt hunnit med
Dess klang överröstar den här platsen, alla platser
Den får mig att resa över hela världen
Och ständigt mot andra
Biets otaliga dockningar blir en tesked honung
Men musiken är inte skogens
Den spelar ändå, det gör även den motsatta udden
Resonansen ljuder i stället i inre salar
"Vi kunde vara här!"
Landtungan lapar outtröttligt de järnhaltiga vågorna
Den är ständigt törstig, den får inte heller nog
För det finns en skogsudde på andra sidan sjön
Jag känner ett träd mot min rygg