Vid bordet står solrosorna i vasen blott

glädje full av liv

värmen sprids  inombords

Du ser mig i lampskenet och säger

Fin du är och stryker bort håret imitt ansikte

En dörr öppnas in kommer gästerna med glada skratt

och rop

Middagen går sin gång

Det skålas för en tid som

varit annorlunda svår

Alla vet betydelsen att kunna ses efter långt tid.

Går ut på terassen ser norrskenet dansa påmörka himmel

Du ser mig i  min mest sårbara tid

får mig känna mig vacker

Går in låter  lampskenet vara

Ljuset sprider sig varmt i rummet

Dörren stängs......