Idag vill jag gå in en stund
i minnets gröna sköna lund

och minnas tiderna som var
fast livet gått jag ömt dem spar

Vem kunde veta att den tid
vi umgicks och fick pratas vid

de dagarna som kom och gick
och alla stunderna vi fick

så plötsligt skulle få ett slut
att skratten skulle ebba ut

Din lungsjukdom var lömsk och ful
vi fick ej ha dig fram till jul

nej, redan i november gick
du hem och vi dig sörja fick

Nu vill jag tacka dig så gott
för kärlek varm i stort som smått

att jag fick ha dig till min mor
betyder mera än du tror

när jag i stillhet tar en blund
så minns jag dig

i minnets lund