Redan medlem?
Logga in
För alltid tvivla
Jag kan inte stava till ord som inte betyder som inte får fäste i mitt hjärta.
Jag kan inte känna inte finna stundens balans för känslor som aldrig ser sina rötter gro.
Jag kan inte måla mina minnen inga färger finns på min palett förtvivlan råder i mina penseldrag jorden är förbrukad ingen must står att hämta sin ro.
Där faller det sista lövet där flämtas en sista suck hösten samlar sin hord att vila i skuggan av mina ord att för alltid tvivla.
Fri vers
av
Peter Kohlm
Läst 113 gånger Publicerad 2020-12-19 16:34 |
Nästa text
Föregående Peter Kohlm |