Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
enligt vår första övning i Allitteration & Assonanser, tema vinter /nyår, med material ur mina nyliga 21-ordingar, redan omskapat


Skönjer Fastfrusna Stjärnljus i Hett Fett Skelett

 

 

Ringar in purfärska minnen

Regnar ut urgamla glimtar

 

       Skammens lampor slocknar snabbt

       Tänds istället sakta skuld

 

Spöktimmans kalla kompasskurs spegelvänds

Tjugoförsta skeppet hett stjärnstrimmas

 

Skönjer solhjässan bakom knivskarpa alpmassiv

 

       Tiden tänjer mitt skelett

       genom snömoln vitt och fett

 

Lyckas lägga oss närmare ned

mitt i ändlöst läkande moment,

meditera över märkbara knämuskler

 

       Redan flyger bortglömd dröm

       ej mer fastfryst - lossnar söm(n)

 

 

 

 

 

 

 

 


Bunden vers av TrollTörnTrappan VIP
Läst 375 gånger och applåderad av 3 personer
Utvald text
Publicerad 2021-01-08 21:16



Bookmark and Share

    frun
Härliga ordvändningar: regnar ut, regnar in då årstider alltid visualiserar en klangbotten och i din dikt i antiteser med ett ljus där det skräcksublima går in.
2021-01-30

  TrollTörnTrappan VIP
Härlig analys! Här har du tänkt längre än mig..

Skulle mycket väl kunna vara positiv känsla förknippad med (s)tj-ljuden o dyl, utan att mitt medvetande fattat det :-)

Visst, rörelsen mot solens hjässa, som månne tar såpass många år att skelettet hinner tänjas ut - fastän fakta snarare talar för att det brukar krympa?!

Knämusklerna förstår jag att du icke förstår - de tillkom enkom för att jag sträckte till knät på trettondagen, ståendes mitt i den snömossiga pulkabacken...

Min vision inkluderar dock knän uppstickande som runda/halvvassa alptoppar, dvs när knäna är böjda så lår o vader blir sluttningar.
2021-01-09

  100apor
Gillar det, i dina text här återkommande, ordet "spegelvänds". Det är lätt att vilja följa med i dess rörelse. Väldigt effektfullt!

Och det går att identifiera en del vändningar här - som temat åkallar. (Även en del tidigare dikter som återuppstår.)

Bilden av det förflutna och dess spöken är tydlig. Även hoppet bortom bergen. Kanske får det gamla vila och därmed göra det nya året lättare.

Osäker på tolkningen av "Tiden tänjer mitt skelett genom snömoln vitt och fett" även om det inte går att ignorera det vackra i raderna. Kanske är det rörelsen mot solhjässan som avses!

Förstår heller inte raden med "knämuskler". Eller ja, hur knämuskler kommer in! Kanske är det bördan som släpper?

Märker att tj-sch-sk-ljuden (som i tjugoförsta) sammanfaller med positiva ord. Måhända att det är slump men jag gillar det ändå!




2021-01-09

  Nanna X
Härligt hur du stöpt övningen i din helt egna form. Allitterationerna sprids ut fint, varvas med assonanser och nästan-slutrim.
2021-01-08
  > Nästa text
< Föregående

TrollTörnTrappan
TrollTörnTrappan VIP