Du har ögon som stjärnor
Kosmos genomsjungs av just ditt allvar
Vad är meningen med alla härvor?
Den bästa tåren tröstar den som slarvar

Hoppet är färgen för trasiga höstar
Röd är även en rubin, en blodröd
Vår nya konung kan bara du trösta
Hans blod är blått som uppskjuten död

Mänskligheten levde länge utan protokoll
Vilsenheten var utan slut, som ett grubbel
De förtvivlade grät så de läckte som troll
Förtröstan använde vårt komiska snubbel

Spänn av, du sköter din livsuppgift
Du kom hit för att göra din del
För att minnas den krävs ingen utskrift
Du är fri att fatta allting fel