Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Separation


Replik, hård som stål mitt livs äventyr

Jag siktade på toppen
Trodde att min motivation skulle räcka
För att klara alla hinder.
Hur kunde du släppa taget om oss?
Vad har jag gjort för fel?
Jag kan ändra på allt, lämna mig inte jag ber!
Du är mitt allt, min morgondag så klar
hur ska jag leva vidare utan oss?
Det var vi två mot världen.
Våra planer för landet.
Vi skulle åldras i ett varmt land.
Så många spruckna drömmar för vadå?
Att du ville vara ensam, en singel? Vem har du träffat?
Lägg av att du klarar dig själv. Du är inte en feminist.
Du älskar min mat, min massage och förresten
du snarkar, svär och somnar alltid först.
Vad är det som är fel? Inget är försent.
Jag ska kämpa för dig för oss jag ska vänta på dig.
Jag svär på min mammas namn. Ja din med om det hjälper.
Jag ska kyssa dina tår och torka din rumpa med min tunga om det krävs.
Nej förlåt, jag menar inte att vara dum.
Jag har svalt min manlighet det är bara så
Jag älskar dig nu och för alltid.
Vill inte att det ska vara över.




Prosa av Wobbeke
Läst 92 gånger
Publicerad 2021-01-29 20:14



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Wobbeke