Månens bleka sken

Mannen i skuggorna

Blekare än så

Länge var stoltheten där

Fast lika tom

Som den gröna vinpavan

På eftertankens söndagmorgon

När man förstår

Att ens ord ryms just där

I flaskan

Nu lika värdelösa

Inget var jag

Allt jag gjort blev till frågor

Vem ser den bleke i skuggorna

Är det dags att träda fram

För att betyda mer än förr