vi sitter där på fönsterkarmen
natten vi betittar är kvav
grappan vi dricker är ljummen
ömma ben dinglar ut genom ett fönster
medan den lätta mögeldoften i rummet
blandar sig med avgaserna och soporna
från denna svindlande stad med stort S

vi sitter där på fönsterkarmen
natten vi betittar är tyst
vi hör inte ens sirener från Carabinieri
kanske vet dom att natten och stunden är vår
där vi stilla sitter med dinglande ben
och ljummen grappa i plastmugg

när vi satt där på fönsterkarmen
en liten stund på ett anspråkslöst hotellrum
som jag då önskade att den kunde få vara
lika länge som Pantheon
för jag vill ej resa mig upp
för jag vill ej resa mig upp och resa bort
från denna svinnande stund med stort S