ser inget bortom galaxer vintergatan när tar det slut
jag är här vart jag är vet ingen en ingeting i tid rymd
liten stjärna sol jag ser tusen ljusår här i från kan inte nå kanske inte finns då ljuset inte mig nå
Snart min själ i detta kosmos bidra till den mörka materian jag kvar men själen vandra bland galaxer rymd
lämna jordeliv bli ett med rymd galaxer stjärnor i atomer sväva fram stjärnan liten jag såg som ung skapad från ursprung
nu jag här vandrar livet en i livets alla steg lära skapa gå vidare till det vi efter ska skapa
Så levde jag dog begravd sörjd av dem få som mig till sitt hjärta kände
svävar drömer mig fram livet är nu i min famn jag lämnat moder jord får se leva om livet tiden skapa mig drömmar där befinna mig nu då livet föds nu