när saknaden gör sig påmind

när själens isberg lossar

imploderande tsunami


det är då allt går itu

skärvor av glas

tränger in och rispar


sorg som inte får finnas

en slumrande vulkan

sjudande brusande 


utbrott eller inte

det avgör ingen

det bara händer


kanske om tusen år

eller inte

alls