En tro min egen

Jag skapar mig

Alla andra får ha sin

Hur ska någon veta vems ord

Som är att lita på

Ingen gud har viskat i mitt öra

Så vems röst får jag egentligen höra

Istället min tro jag känner

I kroppen när naturen sjunger

Tror på solens varma famn

Vindens mjuka viskning

Hör fjärilens vingar

Som ögonfägnad bringar

Så varför ska jag skämmas

Eller mina goda känslor hämmas

Tar långa,starka kliv

Upp på bergets topp

Där min tro

Först slog knopp

I allt som lever

Finns mitt hopp