Han ska inte

han ska inte

han ska inte


slå mer

inte lyfta handen

inte knyta näven


inte orsaka fler blåmärken

sår och svullnader

inte mer bryta ner


han är så full av förlåt

att han nästan drunknar

i sin självömkan


förklädd till medömkan nu

om kvinnan blåslagen

där framför honom


hon som ligger så stilla

inte rör sig alls

andas hon ens


han ligger på knä vid hennes sida

slår henne lätt på kinden

skakar i hennes arm


inget gensvar

ögonen slutna

hela hon oåtkomlig nu


hon kan inte svara 

kan inte resa sig

hennes livstråd är bruten


han talar för öron

som slutat lyssna

hon ser honom inte mer


hon är fri

och hon svävar 

ovanför 


ingen smärta mer

bara en ousäglig sorg

hon ser honom gråta


be om förlåtelse

nu när allt

allt är försent


alldeles för evigt 

försent