Tre fåglar på flykt
ifrån fallet,

som matas ut från den
gråa mattan
i skyn

kompakt och slät,
i en enda ljusgrå
nyans

bestruken på himlen
av en målare
de kallar
Gud

Fåglarna bryr sig inte,
varken om färger, religion
eller poesi

De ska bara hem,
bort från regnet

vart hem nu är någonstans

de hittar en buske
eller en gren eller
kanske en fågelholk

det som passar för kvällningen

Jag bor i ett hus jag,
i en människoholk

Här, i skydd från
skyfallet,
himlens utfall

här är jag varje kväll,
även de kvällar det inte passar

Kanske jag kan känna lycka,
över himlens droppar på kinden
ibland

känna mig en gnutta
levande
en stund

Jag söker det obekväma,
för att leva.
fåglarna flyr det obekväma,
för att leva.

Men lever gör vi,
i varsin holk.