på döden vill jag ej tänka

då skulle jag mig sänka

till det stora djupet

kasta mig utför stupet

vi åldras redan när vi föds

obarmhärtigt är tidens ur

vi stressas till döds

av en demokratisk diktatur

frihet är blott en illusion

som vi lurats att tro på

allt är endast en konklusion

av händelser nu och då

klamrar oss fast med klor

vid det dyrbaraste vi ha

ropar på vår käraste mor

när döden oss vill famna

men vi kan inte leva för evigt

tidens ur för oss tickar

det vore inte särskilt trevligt

möta andras blickar

hur skröpliga, anskrämliga vore vi

som tagna ur en ryslig skräckfilm

nej, det skulle bli en skräckens parodi

en skrämmande framtidsidealism