Fyrfota vålnad flimrar förbi
uppgivenheten kväver i kval
kameleonten blek av anemi
hånler, du trodde det fanns ett val

Landet lagom är utom allt hopp
draksådden växer sig stor och stark
aldrig under historiens lopp
gav man bort förfädernas feta mark

Klockor som samlat till sång och bön
tystnat vid vålnadens raseri
vem minns sången under valven skön
vem minns hur det är att vara fri