Jag skulle bara ha vänt mig om, stannat några sekunder längre när de andra cyklade iväg. Jag skulle frågat:
- Är du färdig? Är du färdig med oss?

Oavsett vad du hade svarat skulle jag sagt:
- Jag tror inte jag är det. Det blev värre för mig. Ska vi prata en dag?

Jag undrar vad han hade svarat. Jag tror att han hade skrattat nervöst och lett sitt fina leende med sina smilgropar och irriterande raka tänder. Precis som på videon från konserten. Blivit röd på kinderna och kollat ner i asfalten.

Istället sa jag hej då och du stod där med dina sorgsna ögon. Jag cyklade iväg och du väntade på bussen.