din sorg kommer ut
i ditt skelett,
dina fjädrar
och din hjärnblödning,
min i skrynkliga lakan.
vi båda inbillar oss
att vi är rockstjärnor
med våra halsar,
våra armar,
våra bålar.
vansinnigt omedvetna
om voyörerna
vid vårt stoppljus.
du, ledsna kvinna.
du, sofistikerade
sällskapsdam.
jag, marginaliserade jag,
i min alienerade värld.
du och jag.
du med ditt arma skelett,
jag med mitt knutna lakan.
vi gör det här.