Jorden skall oss föda, min son
vara den vän som ger mat till din mun
Jorden, lika mäktig som tunn
kan försvinna med agnar och strån
Präriens skatter sig står
och faller med honom som vid plogen går
den som sitt utsäde sår
och vann får från brunn eller ån

En dag har du kanske en gård
hustru och barn att försörja, min vän
Även om så inte är än
skall du veta att grödan ge vård
Allt har sin levande tid
ett förbestämt mål du skall hålla dig vid
Så skall du skapa dig frid
på prärien fruktbar men hård

Det som du omkring dig nu ser
det, intet annat, på framtiden bär
Du sonen till farmare är
och skall lyssna när far din dig ber:
Sänk nu din bösspipa ned
låt burkar och lerduvor vila i fred
eller stå kvar och var vred
att gud endast vet vad som sker.



10/1 2022