Månens sken som
nattens ledsagare
drömskt ledde stig
mot en fabels färd
skulle sägner hitta
fantasi stod mig bi

dock olustig känsla
kröp in under skinn
då älvor försvunnit
ängarna låg svarta
såg begravda sagor
under vår arvejord

skönjde styckade lik
utav vättar och troll
bland plågad hydra
måne bak moln gick 
samt jag hemåt igen  
med oförrättat värv