Jag ville skriva poesi men orden tog slut.
Vandrade gata upp och ner men fann ingen väg ut.
Allt jag hörde i ett sista andetag var havets brus.

Det gick en vind genom lunden där du fick ditt slut.
Bland porlande vatten och hyacinter strax efter jul.
Och i vinden föll en gnistrande flinga ner och det var du.

De spelar en sjömansvals på bryggan precis som förr.
Bland varma kroppar hörs skratten klinga i kvällssolens ljus.
Och du ler där bland molnen som om du vore här nu.

Efter sommarn faller löven ner och frosten nyper syrliga bär.
Jag sitter där på klippan och spanar mot horisontens skär.
Och i bruset från vågen som slår in du i minnet är.

Nu har isen stillat havet och snön ligger tung på gren och barr.
Vila i vinterns famn du vackra sjöman.