"Har du fått traumabehandling?"

14 år senare får jag frågan.

Eller ja, 25 år senare.

Det började ju tidigt det där

Inte våldtäkten

Inte misshandeln

Men mobbningen

Både hemma av pappa och av barnen i skolan

En mamma som inte kunde uttrycka kärlek och närhet

En pappa som lärde sin dotter att hata sin kropp

Barn som lärde mig att hata mitt ansikte

Jag levde alltid på den inbillade känslan av att mamma faktiskt brydde sig lite grann i alla fall


Sen lärde jag mig att skada mig själv när jag var 10 år

När jag var 11 år lärde jag mig att kräkas upp maten

Men mamma sa ingenting

Inte pappa heller

" Det måste vara musiken hon lyssnar på "

Ingen musik jag har lyssnat på har uppmuntrat mig att varken spy eller skära mig

Musiken kallade mig aldrig fet eller ful

Men det gjorde ni, mamma och pappa