Slukandes marken runtomkring

Hennes mörka själ tar varje ting

Inringad som ett byte

Sådant är hennes lyte

Hon kallas Moder Natt

Det okända är hennes dyrgrip, hennes skatt

Hon skrämmer, hon chockar

Hon frestar, hon lockar

Blotta tanken får en att vilja rygga bort

Hennes inre är ett starkt solitt fort

Korset och dess följare målar en grotesk bild

Av en best så vämjelig och vild

Hon kallas Maran

Den som ger liv åt faran

Dess mjölk sänker livet i dvala

"Ljuset" säger: Om detta må vi ej tala

Inuti brinner en eld så stark och stolt

Längtandes efter en själslig kamp

En dröm om att skapa revolt

Åtrå efter ett djupare avstamp