I: Natt

Din disiga skepnad i mörkret.
Först såg jag vita lakan och en ärrad arm kring ett fullvuxet knyte.
Om din blick inte hade varit för drömlikt tillgiven
hade chimären varit ett färglagt fotografi jag en gång sparat i en låst journal.


II: Morgon

Den svartvita bilden av oss blandades till en dimma.
Den vaskade din kropp samma natt
och på morgonen var dina konturer bortslipade.
Kvar fanns bara grå toner från din älskade saxofon
och någonstans i bakgrunden nynnade du till Horace Silver.
Mina händer trodde dock fortfarande
att de skulle få sällskap om jag slog mig igenom låset på din speldosa.


III: Dag

Oskrivna dikter ekade i vägen för mig när jag ville luta mitt öra
mot ditt förfarna hjärta.
Dunk dunk
Dunk dunk
Du måste ha hört din egna stämmor i min röst.
Alla ord jag valde var variationer på dina utmanade arrangemang,
lika intima och intensiva som dina bortslipade konturer brukade vara.


IV: Kväll

Sidor som vänds i en upplåst journal fyller ett tystnat ljudrum.
Även ljud kan vaskas,
inte av dimma
men av ensamhet.