Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

"Hon känner inte så för mig"

 

allt ligger på marken
Sanningshalten i koldioxid
mina skor går i sin egen takt
Autopilot
och jag hinner med bussen
även denna morgon
trots sömnbrist

 

Hon känner inte för mig så som
vinden leker med trädens hår
vågorna vid strandkanten
och barfota sommaren
i Björvik
Så som solen beundrar månen
på nära håll
och månen skedar solen
tills vi vaknar

 

 

Hon säger: "Jag saknar dig"
Jag frågar: Vad saknar du med mig?
Hon svarar: "Allt ... sova ihop, laga mat, vakna"
Men det är med förbehåll
viss konstpaus
och medlidande
för nästa dag går hon
och håller busstidtabellerna
 till någon annan längs röda
eller gröna linjen, I don't really know
och hon kikar i telefonen
så som hon aldrig gjort
när det var bara vi




Tinder, eller HER
Jag orkar inte känna till
hennes takt
Tindersvep igen,
Fikadejt eller mer,
I don't really know

 


Jag har blivit likgiltig nu

 


Hon frågade: "Har du saknat mig också?"
Hon frågade det häromdagen
när vi låg i myskläder och kollade
Svartkomedi
Men hon frågar för hennes egen vinning
Hennes egen räkning
Inte min förlust
och jag svamlar lite i sängen
om att hennes parfym första dagarna
vi hade ett uppehåll
fanns kvar i min lägenhet
att jag alltid vaknar tre minuter innan henne
och kikar på hur hon gnyr lite

 

Vem uppfyller kraven för ett rättvist varumärke
Hon blir arg på mig för
jag inte frågade om hon ville med till fjällen
som var en familjetrip
Och jag blir ledsen
när jag inget vet ändå vad hon hittar på
eller när hon bara lägger på luren
allt känns knäpptyst

 

Men hon känner inte för mig
så som jag känner för henne
i naturtillgångar och årstider
Planeter och universum
Vänner och familj
och bullar och söndagar
klubbar och lördagar
Hon känner inte så för mig
så som jag kände fram tills
i förrgårr

 

 

för då hade hon inte
legat hos nån random dejt just nu
kanske den femte, sjätte
sjunde, åttonde, nione
i ordningen
sedan sist
 och kolla Netflix och äta
fallfrukt

 

och jag önskar henne
allt väl i livet
men utan mig, numera

 

   För jag går inte i repris

 

Och mina fingrar förmår inte
röra vid henne så som alltid
för de litar inte på vad de känner
och jag kan inte se på henne
på samma sätt, längre
utan att ögonen vattnas
med tårar
och mina ögonlock

 

blir Nimbostratus moln




Fri vers av Hon kallar sig poet VIP
Läst 216 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2022-04-05 00:00



Bookmark and Share


  Ninananonia VIP
En underbar text...
som jag älskar..
Fantastiskt..hur du målar med orden ..
och jag känner att jag är där i din värld...ser den med dina ögon...


2022-04-06
  > Nästa text
< Föregående

Hon kallar sig poet
Hon kallar sig poet VIP